Det går fan sjukt fort!

Alla säger ju det liksom, att ma ska ta vara på första tiden med barn för att det går så fort, och alla jävla klychor blir ta mig fan besannade hela tiden! I fredags fyllde kno-Nelly 1 månad! Man ba; VA?!?! Hon föddes ju typ igår!
 
Andra sanna klychor:
-JA, det gör sjukt ont att föda barn, men man bryr sig på RIKTIGT inte och man har glömt att det ens kändes på en vecka.
-Man glömmer hur små dom är när dom föds. Alla säger ju det när dom träffar en precis i början. "GUUUUUUD man glömmer hur små dom är!!" och JA, jag tittade på lite bilder på kno när hon vad helt nykläckt OCH SHIT VA LITEN HON VA, ho är ju typ DUBBELT så stor redan (va fort det går!! ;)
-Man bryr sig inte om 8 timmars sömn om natten. Man får faktiskt en helt annan ork än man har i vanliga fall vilket gör att det räcker med att slumra till medans bebisen sover. Och så kan man tycka att det är självklart att sova så fort man får chansen, men iaf första veckan låg jag och bara stirrade på Nelly för att se så ho andades i typ en timma efter att hon somnade och så vaknade jag hela tiden och kollade till
-Ens egen bebis kiss, bajs och kräks är inte äckligt. Vad ska jag säga. Det är liksom inte det.. Och man blir typ stolt och vill prata blöjinnehåll, lets face it, kiss/bajs och vikt är det man har att gå på för att gissa sig till om bebis mår bra eller inte, så det blir liksom något positivt..
 
Sen så kan jag lugna andra med att man inte är en dålig människa för att ma inte är en perfekt Mamma 2 sekunder efter att bebisen är född.
-Det tar några försök att få häng på ammnigen, och sen så växer bebis och då måste man anpassa om sig och det tar också tid, så det är lugnt om man inte är VÄRSTA proffset hela tiden
-Man är inte blöjbytarproffs med en gång, kräver också träning
-Man får lätt lite panik när bebisen skriker och man inte vet varför, fast det är helt naturligt att bebisar är kinkiga då och då
-bebisar är svåra OCH läskiga att klä på
Och typ allt annat är också heeeelt normalt att inte automatiskt kunna, även om det mesta kommer helt naturligt, iaf efter ett tag!
 
Nu piper barnet hos pappi så det är väl dags att avrunda där!
Mamma och bebis som försöker lära sig mata.
Det första jag typ sa till barnmorskan när hon la upp Nelly på mitt bröst va
"jag vet inte vad jag ska göra"
För så kändes de, jag hade inte en jävla aning om vad jag skulle göra, vilket BM inte tyckte var nå konstigt alls utan föreslog bara att vi kunse prova amma lite. Så som sagt, man är inte nåt jävla proffs med en gång bara för att man klämt ut bebisen!

Kommentarer
Postat av: Tina

Vilket betryggande blogginlägg, då kan jag känna mig lugn inför att den dagen någon gång kommer i framtiden... och du, by the way, DU ÄR EN BRA MAMMA :)ta hand om er så ses och hörs vi :) Kram

2012-07-08 @ 17:42:27

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0